När bina är ute på födosök gör de sin kanske viktigaste insats. De bidrar till pollineringen av träd och andra växter. Detta ger nya växter och även frukt, nötter och bär.
Man brukar man säga att en tredjedel av vår matkonsumtion är beroende av insektspollinering. Det beräknade ekonomiska värdet av pollineringen uppgår enligt en studie till hela 153 miljarder euro per år i världen. Honungsbina spelar en särskilt viktig roll i pollineringsarbetet. De övervintrar i stora samhällen och är redan tidigt under våren så pass talrika att de gör ett effektiv arbete. Lite senare på säsongen får de god hjälp av andra. Humlor, solitärbin, flugor och skalbaggar är också viktiga pollinatörer.
Blommornas uppgift är att alstra frön så att växten kan fortplanta sig. För att detta ska kunna ske måste en hanlig könscell förenas med en honlig. Pollenet, som bildas i blommans ståndarknappar, är växtens hanliga könsceller. När dessa överförs till blommans pistill, som är blommans honliga del, talar vi om pollinering. Pollenkornet börjar sedan gro och växer ner till blommans fröämne där den egentliga befruktningen slutligen sker. Efter befruktningen växer fruktämnet till och bildar den färdiga frukten med frön i.
Pollinering kan ske med vindens hjälp men oftast behöver växterna hjälp av insekter. De lockar till sig insekter med hjälp av färg, doft, nektar och pollen. När insekterna samlar ihop födan rör de sig runt i blomman och pollenet kan överföras till pistillen. Om detta sker i samma blomma kallas det självpollinering. Det är dock vanligast att pollenet behöver flyttas till en annan blomma av samma sort. Då kallas det korspollinering. När insekterna flyger från blomma till blomma fastnar en del pollen i deras kroppsbehåring och kan på så sätt föras vidare mellan blommorna. Även på detta sätt är honungsbina extra effektiva då de är blomtrogna. Det innebär att när bina väl flugit in sig på en art, fortsätter de att besöka den arten så länge det finns nektar och pollen att hämta. Då säkerställs att pollenet förs över till blommor av samma art. Humlor är mindre nogräknade och besöker slumpvis blommor av olika sorter, vilket ger en mindre effektiv pollinering. Korspollinering ger starkare växter och säkerställer genetisk variation. Många växter förhindrar självpollinering genom att ståndare och pistiller mognar vid olika tillfällen. Av världens växter är 70 – 80 procent insektspollinerade, varav den största delen kräver korspollinering.
Snabbfakta pollinering:
- Pollinering kan ske med hjälp av insekter och fåglar, men även med hjälp av vind, vatten och däggdjur.
- Växterna lockar till sig insekter med hjälp av färg, doft, pollen och nektar.
- Växter som kräver korspollinering kallas självsterila.
- Växter som kan använda eget pollen kallas självfertila.
- Med insektspollinering ökar inte bara skörden, utan även frukternas storlek och kvalitet.
Vill du veta mer om bin, honung och pollinering? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!