Har du någon gång vandrat förbi en bikupa, hört surret och kanske undrat vad det är som händer därinne? Ger man sig tid, är svårt att låta bli att fängslas av dessa synnerligen målmedvetna insekter. Ju man lär sig om bisamhället, desto mer spännande och fascinerande verkar bina och deras liv te sig.
När vi tänker på bin är det vanligen det europeiska honungsbiet, Apis Mellifera, vi menar. De är sociala insekter i ordningen steklar – samma ordning som till exempel myror och getingar. I likhet med dessa båda lever honungsbiet i stora samhällen. Under binas högsäsong kan samhället bestå av uppemot hela 80 000 individer. Ett bi är helt beroende av sitt samhälle, ensamt klarar det sig inte. Likaså klarar sig samhället inte länge utan att ha sina tre olika invånare närvarande. Dessa är drottningen, drönaren och arbetsbiet. Var och en har sina egna bestämda roller inne i kupan och samspelet mellan dem är avgörande för samhällets framgång.
Det finns normalt endast en drottning per samhälle. Hennes främsta uppgift är att genom sin äggläggning trygga samhällets fortlevnad. Alla kupans invånare har henne som mor. Drönarna, som finns i några hundratal per samhälle, är samhällets hankönade individer. Deras roll är att para sig med de obefruktade drottningar som finns i trakten. Det största antalet av kupans invånare utgörs av arbetsbin som är infertila honor. Mellan sig delar de på ett flertal uppgifter. Bland annat ingår det att inne i kupan städa, mata larver, ta emot nektar och pollen från fältbin, bygga vaxceller och vakta kupan mot inkräktare. Det är först i slutet av sitt liv som arbetsbiet sedan ägnar sig åt att samla pollen och nektar utanför kupan.
Bisamhället är inställt på överlevnad och fortplantning. För sin överlevnad samlar bina i första hand pollen, nektar och vatten. Pollenet är proteinrikt och används som föda för kupans yngel. Det är blommornas nektar som bina bearbetar till honung. I samhällets vaxkakor lagras honungen för senare användning under vinterperioden. Ett bisamhälle växer sig större genom att drottningen lägger ägg som sedan kan utvecklas till nya bin. Detta sker på sommaren då det finns gott om föda att finna. Om ett samhälle blir så pass stort att det blir ont om utrymme i bostaden delar det på sig. Det här kallas för svärmning och är binas naturliga sätt att bilda fler samhällen.
Det är inte bara vax och honung som gör att vi människor uppskattar binas arbete. Långt viktigare är deras insatser som pollinerare! Genom sitt intresse av nektar och pollen ser samtidigt bina till att hjälpa till med att pollinera växterna. Det här betyder i sin tur att växterna kan bära frukt osv som sedan hamnar på våra matbord. Man brukar uppskatta att cirka två tredjedelar av födan vi äter har blivit pollinerade av insekter och då främst av bin. En i sanning fantastisk insats.
Vill du veta mer om bin, honung och pollinering? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
